Julius

Nu är Söt således 2 hela år.
I en underbar period där arg knappt existerar.
De senste 2 dagarna har han dock bestämt sig för att INTÉ sova på dagen...eller kanske snarare jag som inte orkar söva honom så länge han kräver vid detta tillfälle.
Så vi strosar runt i parkleken. Tröttast. För att orka hålla ögonen öppna till läggdags.
Liten gungar. Älskar att gunga.Länge.
Vi ser andra barn kliva på & kliva av. Julius gungar vidare.

Känns konstigt med så mycket egentid på kvällen.

Sonen gillar sina nya fina stövlar. Och Teletubbies. Gärna tillsammans.


Julius gillar även datorn. Inte fy skam att kunna manövra en PowerBook i så tidig ålder.Hahahaha!?'


För övrigt så skall vi titta på dagis imorgon.
Hjälp säger mammas mage.
En litet dagis men bara en grupp på 14 små människor.
Inhyrda i en lokal utan tillhörande gård. Den lånar de och leker med barnen i dagiset brevid.
Med personal som skall vara god som någon. Som dessutom försöker jobba aktivt med könsrollerna. Inte fy skam det heller.
Men magen säger fortfarande hjälp.
Undrar vad Liten säger?

Grattis Min Älskade son! 2 år...tänka sig.
Kärleken oändlig och jag värker inför storheten.

Jag inser att jag åter måste börja lite min sons öden och äventyr. Ibland. Denna månad verkar vi fattigare än månaden innan så jag får byta en sådan där röd fin ny almanacka mot bloggandet ett tag. Hahahaha.

Snart fyller min vackraste 2 år. Tänka sig. 2 år. Hur gammlat är inte det säg?
Om jag sluter mina ögonlock kan jag ännu minnas varje suddig detalj i förlossningssalen.
Intet anande om vilken gåva han faktisk var.

Nu är han större. Och allt som hör där till.
Han trotsar. Han busar. Han han värmer mitt hjärta med en bunt spontana kramar som är det vackraste man kan få av livet.
Orden kom inte tidigt men nu kommer de stötvis.
Han härmar. Pratar långa haranger vi kan tyda med inte helt förstå. Han gestikulerar. Härmar.
Det senaste ordet han lärde sig var Oj då. Stackars nallen fölll på tv och Julius ville göra likadant. Oj då.
efter att ha prövat lite för många ggr slutar det i det givna faktum att Julius imiterar för mycket och kastar sig själv i golvet.
Oj då min söta.

Jag är sämst på att blogga om min son för tillfället.
Troligtvis för att jag inkluderar honom i mitt eget liv i min egna blogg..haha........

Min underbara har hunnit bli 18 månader. ETT OCH ETT HALVT ÅR!!!!!!!!!
En hel evighet och bara en enda sekund.
Jag ser med både glädje ocxh sorg på hur han utvecklas. Blir större.
Sorg för att han i nuet alltid är på väg bort från mig. Glädje för den han blir. Och är.

Vi har varit på 18-månders kontroll.
VIKT: 11.680 kg LÄNGD: 83,5 cm HUVUDMÅTT: 48 cm
Känns konstigt att min runda och goa bebis nu är ett barn som ligger under den "normala" viktkurvan..hehe
Roligt att jämföra så var dessa MINA mått på MIN 18-månaders kontroll:
VIKT: 11.470 kg LÄNGD: 81 Cm HUVUDMÅTT: 46,5 cm
Så jag och min kära son verkar följa NÄSTAN samma kurvor :-D

I övrigt så klarade han allt han förväntades klara i denna ålder.
Extra beröm fick han för sin utvecklade ritförmåga (att han redan ritade cirklar) och att han så fint kunde redovisa för alla kroppsdelar. Min sötis.
Beröm gör var moder stolt.

Lite fika för att "fira" sockersöt

Jag börjar på allvar tro att man stör världsorndningen genom att nämna vissa saker och göra dem utalade.
Hann inte mer än spara förra inlägg för att ladda upp några bilder innan Julius vaknade och kallade på mig med sin gråt.
Hurvida han var lättsövd eller inte vågar jag inte nämna med tanke på det ovannämda.

Dagarna passerar. Tllsammans med en son. Underbar.
Julius har haft en kläng och gnäll period. Svår att tillfredställa. Väldigt väldigt JÄTTE arg.
Julius är en ganska lugn och snäll kille. Men jädrans vilket humör. Inte alls lätt att tampas med för en stressig mamma...hehe
Han vrålar och skriker. Allt inom räckhåll åker ned i golvet med en duns. Pappas favorit the koppar är ett minne blott :-D
Sedan blir ilskan till frustation. Han bankar och slår. Han dunkar både panna och huvud mot. Lite lugnt. sedan mer och mer. För att till sist börja stortjuta.
Min söta frustrerade son.
Svårt att agerar rätt. Man vill vara rätt hela tiden. Inga onödiga misstag.

Men de senaste dagarna har han varit en lycklig kille.Inte alls så arg. Bara kramig och pussas gärna.
Han uppmuntrar till lek. Ber om den. Dansar och stissar för att få våra ögons uppmärksamhet.

Mitt i allt så har sömnen blivit lugn.
Han somnar lättare. Myser och somnar tätt intill.
Vaknar knappt på kvällarna. Kan gny eller prata i sömnen men kallar inte på mig såsom ofta förr.
Dessa perioder stärker orken för de sämre.
Nätterna inte så oroliga. Nu får jag sova mer och mer ostört. Dock minskar inte min trötthet till mitt stora förtret ( dags för vitaminer?)
Inatt vaknade han 1 ggn!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag fick sova ostört mellan 2.30-6.30!!Det var länge sedan och inte fy skam.

Imorgon en ny vecka.
Öppna förskolan börjar bli mer av en vana för Julius skull. I behov av aktivitet och annat sällskap :-D

Julius i ett vintrigt stockholm:

Julius älskar Öppna förskolan:

Är en aldeles fantastisk liten kille.
Om det gick skulle jag nog äta upp honom. Sockersöt. Honungslen.
Vad är väl sovmorgnar? Egentid? När han är aldeles aldeles underbar........

( Bekännelse:Sovmorgnar och egentid är en bristvara och efterlängtade trots kärleken )

Sedan igår går vår son- På riktigt. Och han gör det hej dundrade bra.
Han verkar t.o.m ha bättre balans än sin moder. Haha......
Den utlösande faktorn var precis som jag trodde - UTRYMME!!!! Efter 3 dagar på öppna förskolans större lokaler så hade han plötsligt någonstans att ta sig.
Utan att kunna stödja sig.Så då gick man vart man behövde. Min pepparkaks gubbe.
Nu hoppas jag inte att detta innebär att han strejkar vagnen igen...jag trivs aldeles utomordentligt som det är nu...äntligen!!!!!

Hoppas han sover bättre inatt. Denna natt så ledsen.

Jag blir aldeles förvånad. När jag inser hur mycket min Kära son förstår.
Han pekar i ordboken och vet exakt vad saker innebär.
*När klockan kommer tickar han.
*När läppstiftet kommer smörjer han sig om läpparna.
*Hårbosten så borstar han håret.
*Kepsen så tittar han efter pappa så pappa hämtar sin keps...väntar man ut honom blir han mycket frustrerad för att vi inte förstår
Så fortsätter det. Det som förvånar mig mest är att detta är saker han snappat upp utan att vi riktigt visat honom. mer än i förbifarten.
Snacka om att underskatta hans intelligens

Som när vi var i farsta härom dagen. Då början han ticka och smacka med munnen när vi går förbi ur & penn....hehehe.....

Förövrigt är vi lite små ledsna fär att favorit snutten har försvunnit. Den fina rosa med blommor på.
I och för sig är det jag som är mest ledsen. För Julius skull. & Av nostalgiska sjäv. osv.
Julius saknar lite. Men inte så mycket.
Han accepterar sin andra snutte. Fast den är av lite annat material och blir varmare mot hans hud när han ligger och sover med den tätt intill.
Julius snuttar är alltså mina gamla kjolar. Som jag tur nog beställt 6 st av bara för att jag gillade dem så mycket. Tur var väl det för kvar finns bara 2!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Alla borttappade och ingen som lämnat in dem. Tar man med sig gamla kjolar om man hittar dem på stan...konstigt!!!!!
Jag ger dock inte upp hoppet och hoppas på att favoritsnutten hittar sin väg tillbaka till någon affär på Globen.....

Bör ju nämna att storleken var 23. Trodde jag.
Nu när jag kommer hem ser jag att det är storlek 22.
Har hon gett mig fel?
Sagt fel?

Aghaaaaaaa.........

Julius har de senaste dagarna varit så himla kall om fötterna.
Dagens mission var således att inhandla nya vinterkängor.
Lättare sagt än gjort?

Glad ihågen åke jag och Sockersöt in till staden redan vid 10 medan pappa sover kvar sött i vår säng.
Min tanke var att åka till barnskospecialisten köpa skor och sedan fika/äta lunch sedan hem igen för att Julius skulle få sin efterlängtade dagssömn alternativt åka till S och Fröken D.
Så blev det INTE.
På plats var utbudet lika magert som de andra affärerna (vilket var anledningen till att jag överhuvudtaget masade mig till S:t Eriksplan.)
Fanns ETT par i hans storlek. Ett par fina men ack så dyra skor.
Lägger undan dem för att bege mig in till stan för att leta upp ett lite billigare alternativ.
Och jag letar. och jag letar. Och jag letar.
Julius är snäll och sitter i vagnen nästan hela dagen min stackars söta son.
Vid behov var jag garderad med mutor i form av majskrokar. Russin. Samt pepparkakor ( på vägen hem doftade min son som en hel pepperkaka..hehe....)

Det finns inga skor. Någonstans.Så halvvägs bestämmer jag mig för att ta de dyra. Men de finns inte heller någonstans. I hans storlek.

Tom personalen på Wedins sa att deras egna skor inte var ett så bra alternativ då de inte var vattenresistenta. Så jag valde bort de som varv 200-300 kr billigare och var TILL SLUT tvungen att masa oss tillbaka till utgångspunkten. 4 timmar senare och på betydligt sämre humör.
Tänk om jag bara köpt dem från början.................

.....Känsla att se sin son äta med god aptit igen.
Vardagliga glädjeämnen.
Efter att ha varit snorig. Sjuk .Så blev liten magsjuk på köpet.
Ville inte äta. Skakade på sitt söta huvud. Nej. Vill inte ha.
Men idag så åt han smör och potatis som att han inte sett mat på flera dagar, vilket iof nästan är sant.
Bättringsvägen !!!!!!

Bortsett eller kanske beroende på det (?) så har Julius hamnat i en kläng och gnäll fas. Jag får inte lämna honom. inte gå mer än ett steg ifrån honom innan han visar sitt missnöje. inte ens den annars så roliga fadern duger.
Nej han skall ovabrutet bäras omkring. Nya grejen är att han ger mig ringsjalen demostrativ.
-Mamma. Bär mig!!!!!!!!!!!!!!!!!
Tänka sig vad min lilla son blev vuxen snabbt.

Nu sover han sött. En välförtjänt sömn. Sedan skall vi till BVC för att vägas och mätas!

Igår var en sådandär speciell dag. Kändes nästan som att han var pytte pytte liten.
När dagen försvann i mörker och varm känsla av juleljus. Då han sov mycket. 4 timmar under hela dagen. Sov tätt tätt intill. Sökte närhet. Kröp närmare värmen.
Jag översvämmas av kärlek..........

Nu är vi sjuka hela familjen.
Julius snorar men hostan har blivit bättre. Så även snuvan i ögat. Verkar inte heller besväras av örat. Undrar då vad som höll honom vaken till 23 igår?????För han var verkligen ledsen.
Men glad så länge han fick vara uppe med oss. Lekte och var så där charmigt go.
Mysigste killen.

Jag vaknade dock imorse och trodde jag skulle DÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ...så sjuk kände jag mig.
Sover verkligen inget vidare på nätterna. Om inte Julius väcker mig så väcker jag hjonom. ingen bra kombination för lyckad samsovning.
Men jag slipper vara vaken längre stunder med denna lösning och det måste väl vara bättre i slutändan?

Skall slumra tidigt ikväll-. Man vet aldrig vad natten har att erbjuda för vakenpass i sjukdomens tecken.

Så har Liten blivit sjuk.
Snorig. Febrik. Och irriterad i ögat. Sötis.
Han är trots detta väldigt glad. Väldigt snäll. Vädigt kelig.
Buren hela tiden. Upp i famnen. Ned. Upp.

Ibland går han några steg. Men det blir inte så många. Kom på att det är inte så konstigt.
Vi bor i en 2:a. Inte mycket yta att röra sig på. Inte mycket yta att springa på. Men när han gör det ; gör han det med glädje!

Hoppas min Sockersöta mår bättre snart. Snarast. Nu sover han oroligt. Vill inte somna på kvällarna. Vill vara med oss tills han blir så hystersikt trött att han inte vet vad han skall göra.

Skall krama honom frisk inatt!